torsdag 22 april 2010

Om Gud och Jesus och Jonas Gardell

Jonas Gardell är en märklig man. Jag har läst hans båda böcker “Om Gud” och “ Om Jesus” och jag har också följt hans TV-program “Åh, Herre Gud”, och jag har förvånats över den genomgripande kunskap han har om bibeln och de forskningar han bedrivit, vilket ju också gjort att han blivit hedersdoktor vid Lunds Universitet, en titel som han gjort sig förtjänst av,

I boken “Om Gud” analyserar han gudsbegreppet och hur olika människor och religioner ser på Gud. Och det gör han på ett mycket intelligent och dokumenterande sätt. Men mest får man följa Gamla Testamentets Gud - den grymme och blodtörstige, men den också kärleksfulle och omtänksamme guden. När jag själv har läst bibeln har jag inte fått de begreppen att gå ihop, varför jag tycker det är väldigt jobbigt att läsa vissa delar av Gamla Testamentet ävensom det är intressant och spännande läsning. Och Jonas Gardell fattar heller inte hur Gud kan vara både kärleksfull och grym. Men han sätter sin tillit till hans mammas ord när hon viskar: “Käraste lilla Jonas, din mask, du lilla kryp: Gud är alltid hos dig, han skall alltid älska dig, vad som än händer, vad du än gör - han kommer aldrig att överge dig”. Och med det blir han tillitsfull och bekänner sig som troende.
Den synen på Gud kommer igen i hans bok “Om Jesus”. Gud älskar oss alla. Han sammanfattar det i följande ord:

“Du som är utsatt för det värsta, du som inte förstår hur du någonsin skall kunna leva med det du varit med om; du är omfattad av Guds kärlek, du är inte ensam, du är inte dömd.

Du som gjort det allra värsta, du som är skyldig till sådant som du inte ens vågar sätta ord på; du är fortfarande omfattad av Guds kärlek, du är inte ensam, du är inte dömd..

Du som lever i mörkret och du som flyr mörkret, du som vet att du till slut måste vända sig om och se in i ditt eget mörker. Någon trycker din hand och viskar till dig; Jag är här. Jag skall aldrig överge dig, Du är omfattad av Guds kärlek. Du är inte ensam, du är inte dömd”
Jonas Gardell fortsätter:” Detta är vad evangelium handlar om. Tro på budskapet. Gud är kärlek. Var inte rädd. Du är inte fånge. Du är fri”

Detta är ett budskap som jag också tror på även om jag i mångt och mycket inte omfattar allt vad Jonas skriver om Gud och Jesus. Varför skall han nedgradera Jesus som en tandlös “trashank”. Om han var sådan hur skulle han då ha kunnat samla sådana folkmassor till sig. Jag tror inte på en Jesus, som han nu skildras i ord och bild som en vacker man, men jag tror absolut att han inte var någon “trashank” Han var en man som man hade aktning för. Och jag tror att hans budskap annars inte kunnat spridas ut över hela världen.

I mångt och mycket har Jonas Gardell rätt när han i sitt TV-program kritiserar
många kristna kyrkor. Men jag gillar inte hans sätt att raljera och med pajaskonster
tala nedsättande om Gud och Jesus som han gör i programmet : “ Åh, Herre Gud “.
Det har förstört mycket av det intryck jag få av hans böcker

onsdag 21 april 2010

Himlabrev till Mabel




På Mabels 91-årsdag skrev jag ett brev som jag lade ut på nätet, men på något underligt sätt har det försvunnit, men som tur är hade jag en kopia som jag nu får skriva av. Jag lägger in det på min blogg om någon vill läsa det

Himlabrev till Mabel
Kära Mabel!
I dag den 6 april är det Din födelsedag. Du skulle ha fyllt 91 år och det är 4 månader sedan Du gick bort till en annan tillvaro. Jag vet inte så mycket var du är just nu, men jag hoppas att Du har det bra och slipper allt det lidande Du hade de sista dagarna i Ditt liv. Du ska veta att jag saknar Dig och sorgen är stor denna dag. Vi var båda 22år när vi träffades på Sjöviks Folkhögskola. Redan den första terminen fattade vi tycke för varandra. Du var så mycket annorlunda än alla de andra flickorna på skolan och Du blev för mig flickan framför alla andra. Du var så mogen och klok och hade redan som ung en stor livserfarenhet både på ont och gott. Vad Du såg hos mig förstår jag inte, men jag vet att Du älskade mig. Allt sedan den tiden har vi hållt samman i både glädje och sorg

Det är så många minnen som kommer för mitt sinne. Ungdomstiden då vi träffades bara tidvis men ändå uppehöll kontakten med minst två brev i veckan. Först efter 4 år kunde vi fira bröllop och vi flyttade till Uppsala, där jag studerade vid Uppsala Folkskoleseminarium. Du stöttade mig hela studietiden och hela tiden under min arbetstid som lärare och rektor. Du gav mig två fina söner Nils Erik och Johan, som Du mycket fick ansvaret för att uppfostra, efterso jag var mycket upptagen av mitt arbete, men att vi ändå hjälptes åt i allt. Livet var inte alltid rosenrött, men vi höll samman genom alla svårigheter

Jag vill tacka Dig för alla de år vi fått varit tillsammans. Du hde tänkt fira julen tillsammans med hela vår familj, våra söner med fruar och våra sex barnbarn. Fredagen före 1 advent kom våra barnbarn My och Kalle och gjorde i ordning husetför julen och Du var med och dirigerade, och jag kommer ihåg att ni hade så roligt och skrattade tillsammans. På söndagen blev Du dålig och en vecka senare var Ditt jordeliv slut.

Jag har nu flyttat från det hem som vi skapade i Odensbacken och flyttat till :Örebro och bor i samma fastighet som Johan och Irene. Den lägenheten annonserades ut samma dag som Du gick bort den 6 december, och jag fick köpa den med hjälp av Johan. Det var som en skänk från ovan och kanske Du hade ett finger med i spelet tillsammans med Han som styr allt.
Jag har det bra och Johan och Irene ordnar allt för mig och Du skall veta att allt är bra utom att Du inte längre finns hos oss.
Men kanske vi träffas en gång. Det är vår Tro och Hopp, men störst är ändå kärleken
Från Din Rune
PS Jag lägger in bilder på en lycklig gammelfarfar tillsammans med farfar Nils Erik pappa Petter och lille Robin (lillRune)