Påskdagen den 21 april 1935 blev jag baptist. Jag var då 15 år och döptes i Ebeneserkapellet i Johannedal utanför Sundsvall, där min svåger pastor Ragnar Mellin vid det tillfället var pastor. Jag hade länge gått och tänkt på dopet för det var ett naturligt steg efter min avgörelse att bli en kristen. Mina föräldrar tillhörde Skönsbergs baptistförsamling och det naturligaste hade varit att jag skulle döpas där i Betel, men jag ville bli döpt av Ragnar och därför blev det i Johannedal. Det kom några utvalda medlemmar hem till oss och jag fick redogöra för min ståndpunkt och övertygelse och fick det godkänt. Så den påskdagen blev som man säger jag begraven med Kristus och symboliskt uppstånden med honom. Det var för mig en stor upplevelse. Sedan blev jag välkomnad till Betel, Skönsberg, ssom numera har bytt namn till Hagakyrkan i Sundsvall.
Under hela min ungdom var jag verksam i Skönsbergs baptistförsamlig. Jag var med i junior-och Ungdomsförening, spelade fiol i strängmusiken och sjöng tenor i kören. Men jag var också verksam i Elimkyrkan i Suindsvall, eftersom jag hade många kamrater där Det var särskilt i deras sommarkyrka, Tallinge, där vi ungdomar också bodde under flera år på somrarna. Det var en oförgänglig tid av kamratskap och upplevelser.
Efter 1 ½ års militär- och beredskapstjänstgöring kom jag till Sjöviks Folkhögskola, där jag fick en grundläggande utbildning inför mitt inträde i Uppsala Folkskollärarseminarium, där jag tog min folkskollärarexamen efter 4 år. Under hela denna tid var jag verksam i Uppsala Baptistförsamling. För att göra en lång historia kort blev jag verksam som lärare i Dalarna och Hälsingland, där det på de platser jag var inte fanns några baptistförsamlingar varför jag kom bort från församlingsgemenskap. 1960 blev jag rektor och skolchef i Asker i Närke, men inte heller då blev det naturligt för mig och min fru att vara med i någon församling. Jag gick ibland med på möten i både Betel i Asker och i Pingstkyrkan i Odensbacken men var inte verksam där. Men min Gudstro hade jag kvar. I Odensbacken bodde jag ända till 6 december 2009, då min fru Mabel till min stora sorg gick bort. Vi hade varit ett par sedan Sjöviks-tiden
Så började en ny period i mitt liv. Jag har hunnit bli 91 år och har flyttat in till Örebro. För mer än 4 år sedan måste jag amputera mitt vänstra ben på grund av ett blodcirkulationsfel, varför jag nu måste ta mig fram med en permobil. En dag närjag var ute och åkte kom jag fram till Betelkyrkan. Jag åkte in på gården och då fick jag se att det fanns en ramp som jag kunde åka in till kyrkan på. Söndagen därpå besökte jag kyrkan. Jag träffade pastor Sören Carlswärd. Vi hälsade och jag presenterade mig. Så sa han- Jag ringer upp dig någon dag. Så gjorde han och vi fick prata med varandra. Så i samband med ettårsdagen av min frus bortgång besökte han mig och vi fick prata igenom min livssituation och då erbjöd han mig att bli medlem i Betelkyrkan. Jag tog tacksamt emot erbjudandet och blev välkomnad vid en nattvardsgudstjänst i början av 2011. Jag trivs mycket bra i församlingen och känner en varm gemenskap med de medlemmar jag mött
Inlägg
