Ja, visst är det höststämning! Det kan vara både vackert och stämningsfullt. Man kan få njuta av alla vackra färger som hösten skapar, men det kan också vara så att man fylls av vemod, för man vet att snart är det vackra slut och den kala gråa novemberhösten tar vid. Nils Ferlin har skrivit en dikt om hösten som målar en ganska dyster bild:
",Ser du dessa vissna löv,
vissna löv i vinden -
så är jag ett visset löv,
visset löv i vinden -
Döden skall mej fatta
i sin gamla kratta -
fast jag är ett visset löv,
visset löv i vinden."
Visst går vi mot en dystrare tid, men vi vet också att det kommer så småningom en vår. Jag tror inte heller att vi behöver vara rädda för döden. Aposteln skrev "för mig är döden en vinning". Han trodde på det eviga livet hos Gud, och det är det kanske många av oss som tror på för precis som vi vet att det kommer en vår så kanske det också finns ett liv efter döden. Jag har haft anledning att tänka på det under den sista tiden och därför är jag inte rädd för döden. Den är ju en del av livet och vi får tro och hoppas att det finns "något bakom blommorna och bergen" som Dan Andersson skriver om i sin dikt.
Men för att det här inte skall bli för dyster blogg vill jag berätta om min höstvandring jag gjorde härom dagen. Det var ett strålande väder och jag tog min väg genom Slottsparken, där vårt vackra Örebro slott låg inramad i flammande färger i gult, rött och grönt samt nyanser däremellan. Jag fortsatte genom vår vackra Stadspark utefter Svartån som glimmade blått och speglade alla de färgglada träden omkring ån. Ja, det var bedårande vackert. Vi kan som örebroare glädja oss åt att vi har en vacker stad och nu tycker jag att alla ska ta en promenad genom Stadsparken och följa vägen utefter ån och se det färgspel som naturen har att bjuda på.
Inlägg
