60-årsjubilarer från Folkskoleseminariet i Uppsala

Den 3 juni 1949 tog dessa unga män folkskollärarexamen vid Folkskoleseminariet i Uppsala efter 4 års studier. Glädjen var stor när man stod på seminarietrappan och sjöng "O, hur härligt majsol ler" och nere på skolgården stod alla anhöriga och gladdes med de nya folkskollärarna. Fyra långa år var till ända och nu skulle man ut till olika delar av Sverige och ge lärdom och fostra barn vid landets folkskolor. Och bland de nya lärarna var också jag. Redan innan jag hade tagit min examen hade jag sökt lärartjänst vid en liten B3-skola i Älvho i Orsa Finnmark och hade fått meddelandet att jag skulle få tjänsten om jag omedelbart efter examen skickade mitt betyg. Redan den 1 juli 1949 skulle jag få tillträda tjänsten som ordinarie lärare. Det skulle vara 10 elever i årskurserna 2 - 7. Älvho låg efter Inlandsbanan norr om Orsa i en skogsbygd. Där var jag i 2 år men så småningom hamnade jag i Närke och blev rektor i Odensbacken, Örebro.

Nu 60 år efter vår examen samlades vi i Uppsala den 3 juni 2009 och då var det bara nio som stod på seminarietrappan. Tre var i så dålig kondition att de inte kunde deltaga och en kom litet sent för att kunna vara med på bild. Vi gjorde en rundvandring i det gamla seminariets lokaler, där nu utbildas lärare till grundskola och gymnasium. Alla var vi nu över 80 år och av dem var jag äldst med mina 89 år. Det var roligt att få träffas igen. Men mycket var sig olikt i seminariet men det var också mycket man kände igen. Vi samlades i aulan, där vi förr hade festliga sammankomster, skrivningar och morgonsamlingar. Våra kantorer Lars-Göran Magnusson och Birger Carlsson underhöll oss med vacker musik till fiol och piporgel. Vad vi saknade var de många fina konstverk med bl.a. Bruno Liljefors-tavlor, som elevernas konstförening under ledning av vår teckningslärare Bernhard Berg under många år samlat och prytt seminariets väggar. Konstsamlingen är nu skingrad och finns på olika institutioner i Uppsala och arkiveringsutrymmen.

Efter rundvandringen på Folskoleseminariet fortsatte vi vår5 samvaro vi Uppsala Kyrkas stiftsgård, Breidagård, där vi intog en festlig jubileumsmiddag, då vår preses
"farsan" Anders Wikehult höll ett högtidstal. Sedan samlades vi i en lokal, där vi under Anders ledning berättade om hur livet var just nu för var och en. Anders höll också en parentation över våra bortgångna kamrater. Ja, vi hade mycket att samtala kring och höll på långt in på kvällen tills det var läggdags.
Dagen därpå samlades vi åter och efter litet diskussion kom vi överens om att eftersom nu alla var så pass gamla så skulle detta vara den sista träffen och vi ansåg att 60-årsjubileet var en bra slutpunkt. Men vi kom överens om att ändå i fortsättningen hålla den fina kontakt med varandra som vi haft genom åren. Vi kan genom brev, telefon och e-mail även i framtiden hålla kontakten och även kanske besöka varandra.